Kvinnor når behandlingsmålen för högt blodtryck sämre än män. Ändå får de annan medicin än den som fungerar för männen, visar en avhandling som publicerades 2014. Och skillnaderna är större bland lågutbildade.
– Det är ganska stora skillnader. Man vet egentligen inte vad det beror på fullt ut, säger Charlotta Ljungman, som disputerat i ämnet vid Sahlgrenska akademin.
Studien omfattar 40 825 patienter som behandlats för högt blodtryck inom primärvården, dels i Skaraborg, dels i sydvästra Stockholm. Den kartlägger vilka blodtryckssänkande läkemedel som ordineras: vattendrivande, betablockerare, ACE-hämmare, ARB eller kalciumflödeshämmare.
Charlotta Ljungman kom också fram till att i gruppen 60 år och uppåt så har kvinnor högre blodtryck än män. Men generellt är risken att drabbas av högt blodtryck däremot högst bland män. TT gjorde en intervju då den här avhandlingen släpptes, och frågade: Hur farligt är det med högt blodtryck?
-Det är den absolut största riskfaktorn för tidig död, svarade Charlotta.
Det bästa är med andra ord är att hålla koll på det här. Det finns massvis med blodtrycksmaskiner man kan köpa (inte alls så dyra), och ta trycket i lugn och ro hemma. De är tillräckligt pålitliga i dagens tekniksamhälle, för att vissa på ett säkert resultat, en felmarginal torde bara ligga på någon enstaka procent i så fall…
Forskaren och apotekaren Axel Carlsson som är verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) i Stockholm, menar i en studie publicerad 2009, att det är en god idé att mäta sitt blodtryck då och då, i synnerhet om man är äldre. Axel Carlsson menar också på det, att många 60-åringar har farligt högt blodtryck utan att veta om det. (https://nyheter.ki.se/manga-60-aringar-har-farligt-hogt-blodtryck-utan-att-veta-om-det).
Definitionen på Högt respektive Lågt blodtryck,
Symtom vid Högt blodtryck
Det är lite förrädiskt, högt blodtryck ger nämligen oftast inga symtom. Men när, och om det finns, så kan det vara, lätt huvudvärk, trötthet, yrsel och ibland näsblod, särskilt vid kraftig ökning;
Vanliga symtom,
- Huvudvärk (särskilt i bakhuvudet)
- Trötthet
- Illamående och kräkningar
- Yrsel
- Andnöd, rosslig andning
- Näsblod, lätt att blöda
- Synrubbningar
- Bröstsmärta, hjärtklappning
Fakta om Högt blodtryck, riskfaktorer
- Cirka en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har högt blodtryck (hypertoni)
- Risken för stroke ökar framför allt. Men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och man kan få sämre blodcirkulation i benen.
- Andra sätt att bidra till att sänka blodtrycket, förutom blodtryckssänkande läkemedel, så kan det vara bra att gå ner i vikt, om man är överviktig, eller förändra matvanorna, exempelvis att äta mindre salt, motion
- Sluta röka, om man göra det
- Att dricka mindre alkohol om man har en stor konsumtion, allt det här kan/bör sänka blodtrycket mycket.
Lågt blodtryck,
Lågt blodtryck ger symtom som yrsel, svimningskänsla, blekhet och trötthet, ofta när man reser sig snabbt, hjärtklappning (pulsen blir snabb och svag).
Vanliga symtom,
- Yrsel eller känner sig ostadig
- Svimningskänsla eller att det svartnar för ögonen
- Illamående
- Kallsvettningar
- Svaghet
- Synpåverkan (t.ex. dimmig syn)
- Hörselpåverkan (t.ex. sus i öronen)
- Ovanlig trötthet
- Koncentrationssvårigheter
När det svartnar för ögonen eller du känner dig yr, svimfärdig
Detta är typiska tecken på ett tillfälligt blodtrycksfall, och behöver inte vara ett alltför lågt blodtryck, mät för att vara på den säkra sidan. Detta kan ofta ske när du byter ställning (ortostatisk hypotoni). det kan också hända efter,
- Att ha stått stilla länge eller legat i en säng länge
- Under eller efter en varm dusch eller bad
- Under eller efter en stor måltid, eller efter att ha druckit alkohol
- Häftiga rörelser efter träning
Lågt blodtryck är ofta ofarligt, men sök akut vård om yrsel eller svimningskänsla kombineras med, bröstsmärta, hög feber eller medvetandeförändringar. Orsakerna kan vara,
- Läkemedel (särskilt blodtryckssänkande mediciner), men även kombinationen av andra läkemedel,
- Vätskebrist (dehydrering). Måttlig dehydrering innebär en vätskeförlust motsvarande cirka 6-9% av kroppsvikten utan tecken på chock. Blodtrycket kan vara normalt men pulsen ökar i regel. Medan svår dehydrering innebär en vätskeförlust motsvarande cirka högre än 10% av kroppsvikten
- Nedsatt baroreflex (som är kroppens förmåga att reglera blodtrycket) Det vill säga i vårt åldrande så ingår det att kroppens egna naturliga system blir allt trögare, och det kan bli stora svängningar mellan högt och lågt blodtryck. Detta kan bero på att kroppens “trycksensorer” (baroreceptorer) eller nervsignalerna till hjärnan fungerar sämre, vilket gör att blodkärlen inte drar ihop sig eller vidgar sig snabbt nog
- Om vi har andra sjukdomar, Parkinsons, diabetes, neurologiska sjukdomar
- Också vid graviditet där hormonella förändringar kan påverka
Åtgärder vid för lågt blodtryck,
- Res dig långsamt, sitt på sängkanten en stund innan du ställer dig upp.
- Drick mycket, se till att dricka tillräckligt med vätska, vanligtvis ca 2 liter per dag
- Håll huvudändan något upphöjd på sängen
- Använd stödstrumpor
Här är några tänkbara kärnpunkter,
- Sträva efter en bra vikt
- Ät mer grönsaker och mindre salt
- Rör på dig, var aktiv, motionera och träna. Cirka 150 minuter i veckan med måttlig intensitet (t.ex en rask promenad) bör räcka eller 75 minuter per vecka med hög intensitet (exempelvis löpning)
- Drick mindre alkohol
- Sluta röka och/eller snusa
- Lär dig hantera stress. När vi blir stressade så ökar blodtrycket. Stress är inte farligt, men kan bli farligt om vi lever med ett konstant stresspåslag, och har svårt att hitta sätt att koppla av och kunna återhämta oss
